Thursday, August 25, 2011

tiredness

Nu börjar tröttheten sätta in. Ligger här i soffan och somnar. Träning 2 hos hårdingen är avklarad och det var lika roligt idag. Fick beröm för mina utfall (!!!) och det är bara en idrottare som förstår den salgs lycka och beröm.
Snart är det dags för andra träningen för idag. Eller vi ska se hur mycket som kan bli gjort med min inåt stukade fot, kommer förhoppningsvis få ett rehabiliterings program idag som jag ska köra. Annars blir det väl hårdträning för vänstern för min del.

Har hittat en fin liten sommarlista att fylla i nu när sommaren verkar vara stenslut för i år, som ni nog kommer få se imorgon eller till helgen...för ikväll ska jag sova!

Wednesday, August 24, 2011

day one

Första ordentliga skoldagen är härmed klar. Jag är hemma och jag är nöjd, eller så nöjd som man kan bli när man inte får vara med på fotbollsträningen.

Skolan började med Spanska, jag måste säga att jag har tappat suget men läraren verkar topp.

Matte, finns inte så mycket att säga förutom att matte är matte och matte är inte mitt roligaste.

Lååååååång håla eller "grå timme" som det tydligen kallas sen till fyspasset. Fantastiskt roligt! Älskar tränaren, älskar allt. Hur kan det vara så?

Tuesday, August 23, 2011

100 sanningar om mig.

Något som gått runt på facebook på sista tiden är när folk uppmanar sina vänner att gilla sin status och för varje person som gillar så berättar man en sanning om sig själv. Jag började fundera på sanningar om mig själv men aldrig i livet att jag skulle tigga uppmärksamhet på facebook för att få göra det. Nix.
Så här kommer 100 sanningar om mig. Det finns ingen speciell ordning eller så och det är inte heller de viktigaste sanningar som står här, utan mer lite oförutsägbara saker.

  1. Jag tycker att vindkraftverk är riktigt vackra i rätt miljö.
  2. Jag låser aldrig min cykel vid affären.
  3. Jag är en mästare på att göra upp planer och påbörja saker men jag är nog världens sämsta på att avsluta och fullfölja dom.
  4. Jag tycker att det ska bli riktigt kul att börja gymnasiet och sätta igång med skolan igen.
  5. Mina favorit program på tv är "One Tree Hill", "Antiques Roadtrip" och "(Jon &) Kate + eight".
  6. Mitt lyckonummer är 6, av flera olika anledningar.
  7. Jag har hittills inte vart med om någonting som knäcker mig så mycket som motgångar i fotbollen.
  8. Jag vill börja på Yoga och lära mig meditera.
  9. Jag älskar tidiga mornar och vill bli bättre på att komma upp tidigt.
  10. Jag älskar mat och kan bli riktigt matarg om jag inte får när jag behöver.
  11. Min favoritlåt är "Hometown Glory" av Adele + ungefär alla hennes andra låtar ++ allt från Melissa Horn.
  12. Jag tycker att generellt så är Irländare det sexigaste som finns.
  13. Jag har haft det väldigt jobbigt med min kropp och med mitt sjävförtroende men idag älskar jag min kropp och har ett riktigt bra självförtroende, oftast, alla har ju sina dåliga dagar.
  14. Jag vill tatuera mig. Motiv jag funderar på är "Coniuncti fortes" (Tillsammans starka), En rödspov med namnet Limosa eller "Eat, Pray, Love", eller kanske en 6:a...
  15. Cavalier King Charles Spaniel är min favorit hundras, Tackvare Messi.
  16. "Eat, Pray, Love" (Lyckan, Kärleken och meningen med livet) är min favoritbok.
  17. Jag har ingenaning om vad jag vill jobba med, men endel yrken jag har funderar kring är: psykolog, mäklare, journalist/krönikör, inredningsarkitekt, jobba inom hjälporganisation, fotograf, stylist.
  18. Jag sväljer tandkrämen medan och efter jag borstat tänderna.
  19. Jag gillar fåglar.
  20. Jag har en lista på 100 saker som jag vill ha gjort innan jag dör.
  21. Jag finner ett speciellt lugn ibland när jag åker skidor.
  22. Jag älskar hösten.
  23. Jag vill spela i landslaget.
  24. Min största dröm är att ta emot Diamantbollen.
  25. Jag älskar att rida, även om jag bara gjort det på riktigt 1 gång.
  26. Jag tror att meningen med livet är ens egen lycka.
  27. Jag är livrädd för döden.
  28. En av de bästa sakerna med att snön försvinner efter vintern är att få ta fam cykeln och börja cykla regelbundet.
  29. Jag älskar att åka buss.
  30. Jag blir väldigt lätt inspirerad.
  31. De rätta kläderna kan lyfta en pissdålig dag.
  32. Jag vill åka till Santorini.
  33. Jag ska springa Göteborgsvarvet nästa år.
  34. Jag tycker riktigt mycket om gamla skyltar.
  35. Jag klarar inte av att inte motionera längre än ett par dagar.
  36. Jag tycker att godis är väldigt överskattat och funderar på att sluta äta det.
  37. Jag tycker lite smått synd om de som inte fick växa upp i Vibble.
  38. Mitt favoritplagg är kortabyxdressar.
  39. När jag ser tillbaka på min uppväxt så tycker jag synd om alla andra.
  40. Jag skulle aldrig kunna bli vegitarian, kött är för gott!
  41. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att städa så jag gör det väldigt sällan.
  42. Jag prenumererar på VeckoRevyn
  43. Jag önskar att jag hade fler dagar på veckan så att jag hann vara med på roliga kurser på gymmet.
  44. När jag tänker efter så gråter jag väldigt sällan.
  45. Om man tänker på alla platser jag vill till så har jag inte tid med varken familj eller jobb i framtiden.
  46. Mys-känslan är den bästa känslan.
  47. En gång la jag handen på en geting så att den svullnade upp och blev ungefär dubbelt så stor.
  48. Jag har en liten, liten grop mitt emellan ögonen som är ett ärr från då jag hade vattenkoppor.
  49. Jag har bara varit på begravning 1 gång.
  50. Alla mina nära släktingar lever.
  51. Jag har bara två riktiga kusiner.
  52. Jag gillar randigt.
  53. Jag har fobi för ormar.
  54. Jag har en konstig knöl på min vänsta handled.
  55. Mina föräldrar skulle nog säga att jag är ganska naiv.
  56. Jag älskar mitt namn.
  57. Jag tycker att fotografier i motljus är väldigt vackert.
  58. Jag har väldigt ont i foten just nu.
  59. Jag hatar ordet Random och har bara använt det för att göra narr av andra som använder det jämt.
  60. Jag tycker inte om att läsa högt, för det första så kommer jag aldrig ihåg det jag läser eftersom jag koncentrerar mig så hemskt på att få med och utala varje ord rätt.
  61. Jag läser mitt horoskop nästan varje dag.
  62. Jag älskar att åka tåg.
  63. Enligt mig är tranbärs juice något av det godaste som finns på denna planet.
  64. Jag klarar inte av att se film på kvällen, jag somnar bara.
  65. Jag läser hellre böcker på Engelska än på svenska om de egenligen är skrivna på engelska.
  66. Jag älskar överaskningar och spontana händelser.
  67. Lejonkungen är min favorit disneyfilm.
  68. Jag biter på naglarna.
  69. Jag har väldigt lätt för att bli brun.
  70. Jag älskar att sitta på stranden och se på havet.
  71. Jag lyssnar alltid på musik när jag ska någonstans själv.
  72. Jag älskar att vandra runt på biblioteket.
  73. Jag älskar att skriva.
  74. Det är oftast versen jag faller för i en låt, inte refrängen.
  75. Jag älskar extramaterial på filmer och serier.
  76. Yourlife är den bästa tidningen.
  77. Jag är kär i tanken på att dricka te men egentligen så tycker jag inte såå mycket om det. Rätt smaklöst.
  78. Jag tycker att allting låter mycket bättre på Engelska.
  79. Jag har aldrig vart kär på riktigt.
  80. Jag tror inte på kärlek vid första ögonkastet.
  81. Jag hatar när folk tycker synd om mig.
  82. Jag önskar att jag hade en fin sångröst.
  83. Jag är en tävlingsmänniska.
  84. En av mina musik-idoler är Emma.
  85. Jag har varit brudnäbb på ett bröllop.
  86. Jag vill att Emma ska vara min tärna.
  87. Jag var besatt av The OC förr och kunde näst intill allt om serien och skådespelarna.
  88. Mommos pannkakor måste vara den fulaste maträtt som finns men också en av de godaste.
  89. Jag älskar adidas fotbollsskor.
  90. Jag vill kunna Latin.
  91. Nästan varje kväll innan jag ska lägga mig så räknar jag ut hur många timmar jag kommer få sova.
  92. Jag tycker att drömfångare är väldigt, väldigt fina.
  93. Jag går runt och har ständig vätskebrist, jag dricker pissdåligt.
  94. Jag får ofta kramp när jag spelar fotboll.
  95. Spets är fint.
  96. Jag vill besöka ett ashram.
  97. Jag är konfirmerad.
  98. Jag älskar att gå under ett paraply i regn.
  99. Jag kommer fortfarande ihåg en mardröm som jag drömde när jag var jätteliten.
  100. Jag klarade av första skoldagen på gymnasiet.

Monday, August 22, 2011

Kom, livet, kom!

Om ganska så exakt 12 timmar så är det dags att ta tag i verkligheten igen. Det är dags att spräcka bubblan som man nu levt innuti i nästan 3 månader. Det är ungefär som att lugnet som vi kedjat fast oss vid under sommaren släpps fri och nu återstår att se hur länge det kommer stanna hos oss. I mitt fall hoppas jag kunna kalla det till mig när jag helst behöver men dagar och veckor fulla av lugn är bara något som alla de mammalediga lyckostarna får ha...Så orättvist.

Men.

Jag fick ett par underbara timmar idag som understryker hela min sommar och jag avslutar med ett leende och med djup lycka.
Emma kom väldigt spontant hem till mig. Lockade ner mig och Messi till stranden med hjälp av sina underbart goda (misslyckade?) muffins. Där satt vi och pratade om det liv som börjar imorgon. Helt plötsligt så kommer Emma på idén att vi ska bada och jag är inte sen att haka på och glädjas åt denna snilleblixt! Tills....jag kommer ihåg att jag inte bär någon bh...planen, som var att bada i underkläderna, förstörs lite smått men med en så öde strand och en kropp som inget hellre vill än att få möta det klara och sensommarkalla vattnet så bestämmer jag mig för att sluta upp med fasonerna och bada top-less. Jag känner mig inte helt bekväm och min fina Emma förstår nog detta och erbjuder sig att göra mig sällskap i mitt top-lessande. Så helt plötsligt så står vi där, helt nakna förutom varsitt par vita (av alla dessa färger!?) trosor som inte gör mycket för att dölja sitt innehåll och börjar vår nedräkning, hand i hand. 3.....2.....1. Det känns varmare än vad det egentligen är och jag trivs. Vi står där, nakna, ber att ingen ska komma ner i skrevan, och skjöljer av sommaren gång på gång. Nu är sommaren borta.

Sen står vi där, i varandras armar och är stolta över att vi inte fick spel då en kille (av alla kön!?) kommer ner och får syn på oss. Vi står där och andas in varandra. Styrka, mod, vilja och kärlek utbyts och när vi går därifrån, motvilligt, är vi ännu ett steg närmare.
Nu får livet ge mig vad de vill.

Friday, August 19, 2011

Jag vill känna varje sekund.

Jag har en tendens att glömma bort att leva i nuet, jag drömmer mig gärna bort i framtiden. Gör upp planer och funderar. Jag ser inga som helst problem i det, jag måste ha något att sträva efter, något slags ljus i tunneln de dagar då allt känns skit och man bara vill gå hem och stänga in sig i garderoben och något slags svar på varför man utsätter sig för sånt jobb och slit. Jag måste ha någonting som tyder på att allt det jag gör leder till någonting, även om det är roliga saker jag gör.
Men det här med att glömma bort nuet är ingenting jag är stolt över, jag lever ett fruktansvärt bra och lyckligt liv men ibland känner jag att jag inte är tacksam nog eller att jag inte tar vara på det. Nu ska jag inte säga att jag alltid glömmer för det gör jag inte, de finns de som är sämre än vad jag är men jag vill leva i varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund ska kännas ända in i själen.
Ibland när jag ligger i sängen eller sitter på bussen så kommer jag på mig själv att verkligen känna efter. Jag känner sätet mot min rumpa, jag känner värmen mot mina kinder och håret utslaget på mina axlar. Det är känslor man väldigt lätt glömmer bort för de är känslor som alltid finns där och därför blir alldeles för självklara.

Nu i min nystart så ska jag verkligen försöka att få tid till mig själv. Jag ska få Emilia-tid. På riktigt. Det räknas inte att gå på fotbollsträning, visst, jag gör någonting jag älskar men jag är ändå där med ett helt gäng andra. I skolan är det likadant. Hemma är det också så. Jag behöver tid då jag inte behöver ta hänsyn till någon annan än mig själv. Kalla det ego-tid om ni vill. Egentligen skulle jag vilja få tid till Yoga och någonslags meditation. Jo, man gör det i grupp men det blir ju ändå som att man bara koncentrerar sig på sig själv. Eller bara det att ta en promenad eller en cykeltur utan att veta vart man ska, utan bara ge sig av och se vart man hamnar. Det är inte målet utan resan som betyder något.

Jag såg ett klipp på youtube, det var Oprah Winfreys bokklubb som diskuterade boken som jag just nu läser "Eat, Pray, Love" ("Lyckan, kärleken och meningen med livet"). En av läsarna kom in på att hon, liksom jag, är ganska dålig på att leva i nuet och som alltid fokuserar på nästa grej. För att ändra på det här så började hon att skriva upp 5 saker varje dag som hon var tacksam över. Elizabeth Gilbert, författaren och geniet, sa då att hon gjort precis samma sak (eller nja, hon hade inte vart lika ambitiös och istället bara valt 1 sak).
Jag ska nog börja med det jag med tror jag. Skriva ner 5 saker varje dag som som jag är tacksam eller extra glad över eller rentav bara någon prestation jag är stolt över, ja, det kan vara lite vad som helst faktiskt som har hänt under dagen. Det verkar roligt och lärorikt. Så jag börjar nu direkt

  • Den fantasiska sällskapet till middagen.
  • Hur havet låg så omänskligt vackert vid strandpromenaden idag.
  • De båda mötena med hundälskarna. Speciellt paret som vad hur gulliga som helst.
  • Promenaden jag fick med mamma och Messi nu på kvällen.
  • Glassen jag delade med Messi i förmiddags. Otroligt god.
Jag väljer att kalla detta för positiva listan!

Fiskmåsar som fladdrar.

Fantastiskt sällskap. Sånt som gör mig inspirerad. Sånt som gör att det fladdrar stora fiskmåsar i magen. Sånt som sätter fart på kreativiteten. Sånt som gör att man vill skriva och sen när man väl är här så får man inte ur sig någonting alls...förutom att man fortfarande är fylld av fiskmåsar, kreativitet och inspiration.

Din dag.

Imorse tog jag och de fyra tassarna bussen in till stan eftersom Messi idag fyller 6 månader och det måste firas på något sätt! Så jag tänkte att vi skulle göra något speciellt och det blev jättebra. Svansen vajande i vädret och öron som fladdrade.

Det första som hände när vi klev av bussen var att vi träffade en Jack Russel (tror jag att det var) och en jättetrevlig och väldigt entusiastik kvinna. Messi och hunden Audi nosades och brottades medan kvinnan och jag pratade om att det hade vart roligt att bilda någonslags träff här i området med hundar och hundägare och att man då och då träffas så hundarna får leka och hundägarna får prata av sig om sitt och sina ev. problem. Så vi får väl se om det blir något.

Vi gick vidare längs gator och torg och tittade och nosade oss omkring. Stundtals blev jag lite deprimerad över hur lite tid jag spenderar i Visby. Det måste jag också ta tag i. Lära mig alla små gränder och platser.

När vi kommit ungefär till Strandpromenaden (fast på insidan av muren bland husen) så träffar jag en jättetrevlig man som älskar Cavalier och "vanliga" King Charles hundar. Vi står och pratar en stund och han går på om hur söt han är. Helt plötsligt utbrister han "Jag måste hämta min fru så hon får se!" men snäll som han är så hinner han också fråga om jag har brottom innan han skyndar in och hämtar sin fru. Frun kommer och hon smälter också. Så där står vi en stund och pratar och är trevliga.

Därefter beundrar vi det stilla hav som existerade innan regnet kom och jag tycker synd om er som inte befann sig på strandpromenaden för att se detta. Det var nästan så jag fick gåshund. Underbart.

Messi, helt ovetande, följer mig till Glassbaren där det blir en voffla med en kula Kryddig Rabarber som jag och Messi delar under segelduken på scenen vid almedalen. Nu regnar det ordentligt och vi trivs i varandras sällskap tills bussen åter går hemmåt. En dag av mycket uppmärksamhet, hundlek, bussåkande och glass till Messi! Nu väntar mer folk som kommer hit iform av Emma + familj som ska äta middag här. Och Messi ska få leverpastej för att fira lite mer.

Wednesday, August 17, 2011

Den avslutande listan.

Det håller i sig det här...

Framme och hemma. Bussluffen är nu över för den här gången, förhoppningsvis så var det här sista, även fast det skär i hjärtat att säga det. Nu har vi vart överallt, vi kan det här, nu står vi bara och trampar och jag avskyr att stå och trampa! Världen nästa.

Närmast händer inte så hemskt mycket. Nu känns det bara som att jag står och trampar i väntan på gymnasiet. Nästan. Det ska jag riktigt roligt. Men än är det ett par saker jag vill ha gjort innan rutiner, träningar och plugg kommer ivägen.

  • Jag vill ta en heldag i Visby med Messi, ska se till att få in det på Fredag då han fyller 6 månader!! Vi ska vandra runt och titta oss omkring och han ska väl nosa omkring om jag känner honom rätt...haha. Någon glass slinker väl också ner antar jag, om jag känner mig rätt.
  • Jag känner att jag måste bli klar det rummet. Jag tvivlar starkt på att det kommer bli så men på något sätt så måste det de!
  • Ligga och sola någon timme. Jag vet att det nästan är slut med sånt nu när höstvindarna viner in men någon timme borde jag väl kunna hitta!!
  • Läsa ut Boken. Jag vill kunna läsa den sammanhängande och då det inte blir så mycket läst för min del under skol-säsong så måste den läsas ut snarast.
Ja, för att inte sätta för står stress-press på mig så slutar vi nog där.

Ha en fantastiskt mysigt kväll, du som läser.

Monday, August 15, 2011

Jobbtankar en Tisdagsmorgon

Dag två av denna speciella bussluff står nu inför våra fötter. Jag är faktiskt otroligt tacksam att vi kör i lugnt tempo i år...ingen stress, inga tunga ryggsäckar och inga super tidiga mornar.

Idag bär det är till Hoburgen. Det är verkligen ett ställa jag älskar. Underbar natur. Däremot vet jag inte riktigt vart bussen stannar någonstans men det blir nog bra vilket som.

Ni kunde läsa om min kväll igår men något som jag gjorde efter det var att försöka skaffa mig ett litet extrajobb. Hon med stort H har nämligen ett och då för att jag ska kunna följa med på vår resa så måste jag nog också ha ett... Jag har besparingar som mamma och pappa alltid lagt undan men det är inte mycket och det är nog tänkt till körkort. Sen har ju vi våra "gömda" pengar men det känns definitivt inte rätt att ta dom. Så nej, jag vill kunna resa med ett gott samvete så efter kamera sparandet så går jag rakt in på min stora resa-sparandet.
Iallafall så kollade jag runt på några ställen i Visby och jag kom fram till att jag troligen inte kommer få något...tyvärr. Jag har knappt någon erfarenhet och typ inga vill ha mer personal vilket betyder mer löner att betala ut. Blä.
Jag kontaktade iallafall en liten söt affär där jag verkligen skulle trivas at jobba och sen ska jag fortsätta söka efter luffen om jag nu mot all förmodan skulle få det, ?

Men i vilket fall så behöver jag ett jobb och en inkomst!!!

En kväll

En vovve som kissar inne. En söt rödlöks skiva klämd mellan en hamburgare och ett bröd. Ett glas kräm med lite mjölk. Ett större glas fläder saft som inte riktigt smakar som jag önskar. Matta ben. En fot som verker en aning. En dag i ett träd, eller rättare sagt 5 träd, som passerat. En god fika på ett café som ska besökas igen. Snälla ord på träningen. Glada ansikten på träningen. Mål på träningen. Nyduschad med en doft att dö för. En kväll i rummet som inte används på sommaren. En längtan efter ännu ett kapitel. En funderan om inrednings tidningar. En känsla av glädje. En känsla av förväntan och längtan. Tassar som traskar. Nos som nosar. Ögon som tittar. Ångest fri. Lycklig.                                             Jag. Emilia.

Jag är inte Jag utan Dig.

Jag har verkligen kommit in i det här nu...

Tackvare en hel drös underbara bloggar som nu ligger under fliken "Underbart" i favoritlistan så har jag verkligen fått igång lusten för att skriva igen. Tack!

Just nu sitter jag och väntar på min sjuke rese-kompanion. Hon är en sån där som jag ser vid min sida genom hela livet. Vad jag än tänker på så finns hon med i mina drömmar och tankar. Hon är en sån där som man måste ha, som slår sig utanför alla kategorier och grupperingar som man har i livet. Hon passar inte in under "vänner"eller ens "familj" utan hon har sin egen ketegori som jag inte riktigt vet namnet på. Det är en sån där som man kan göra vad som helst både med och mot eftersom hon alltid förstår och alltid finns.

När vi träffades en gång i tiden för...ja det borde vara, eller nej, jag blandar alltid ihop det men jag är nästan säker på att vi 2013 firar något slags 10 års jubileum. Iallfall, när vi träffades för en evighet sen så var vi såå olika som bara två människor kan vara.
Jag var ganska så blyg, gillade allt det här med rosa, barbie och prinsessor medan Hon var lite mer framåt och gillade salamandrar, lillefot och hästar. Jag tror inte att någon av oss var avundsjuk på den andra utan vi hade väl redan då någon slags integritet men vi tyckte ändå om varandra och vi tyckte nog om att vara olika.

Hursomhelt så kan jag med säkerhet säga att ingen av oss än densamme och jag kan också med säkerhet säga att jag inte hade varit densamma idag om jag inte träffat denna (SABLAR; nu börjar det regna också....vi som ska till Lummelunda!!!??) häst-fantast och Hon, Emma, hade inte heller vart samma person om hon inte träffat mig som kunde varje replik i Skönheten & Odjuret.

Ibland önskar jag att jag inte träffat Emma för att då se hur jag hade blivit, men då blir jag bara deprimerad eftersom det är precis såhär jag vill vara. Jag vill vara Emilia och Emilia är inte Emilia utan Emma. Så enkelt är det.

Jag vill somna i någon annans säng.


Här kommer den här igen. Men den är ju så fin, trots att det ser lite kallt ut.


Idag beger vi oss. Jag och Hon.
Det känns lite konstigt för det blir inte som andra år. Men samtidigt så känns det mer äkta än någon gång förut. Mer fritt. Mer lugnt. Mer "vi-tar-verkligen-dagen-som-den-kommer" istället för att bara lådsas göra det.  Det känns bra. Det känns vilset. Det känns också lite som ett hån...Livet retas. Jag vill ut och resa i riktiga världen precis som hon som seglar jorden runt, precis som han som ska cykla till Peking och precis som tjejerna som var i tidningen idag.
Jag vill se något annat än Visbys underbara hus, dörrar, fönster och tak. Jag vill se något annat än de hemmagjorde loppis skyltarna som alltid är så vackra där utanför bilfönstret. Jag vill se något annat än mitt eget vitmålade tak, det sista jag gör innan jag sluter ögonen och somnar i min egen säng. Jag vill inte somna i min egen säng, jag vill hellre somna i någon annans. Jag vill äta i någon annans kök även om vårt är fantastiskt och jag vill cykla någon annanstans och jag vill höra andra röster som pratar andra språk.

Nej, någonstans så känner jag att det här blir den sista bussluffen här på Gotland. Det är sorgligt men det är det jag hoppas på. Jag + Du är redo för det riktiga då, där om ett år. Då blir det Sverige och Du + Jag.

Sunday, August 14, 2011

En vardag i november (?)

Trots att jag längtar som en galning efter regn och rusk och framför allt färg så vill jag verkligen ta vara på och krama ur den absolut sista droppen av sommaren. Somvanligt så går det ibland aning fort och nu i slutet av sommaren kommer man på en hel lista med saker som man skulle ha gjort, nu när det ändå var sommar.

Här är min lilla lista på saker som jag helt enkelt får spara till nästa år:
  • Fler besök på glassbaren vid hamnen.
  • Fler långa stranddagar med kex och solkräm (eller ja, vem försöker jag lura, 1 stranddag hade vart kul att hinna med...)
  • Fler grillkvällar med kära.
Ja, vi stannar nog där för att inte bli för deprimerade.

Men hösten kommer ju också självklart med sitt. Man brassar liv i braskaminen och spenderar timmar framför den med en bok och något, egentligen jätte äckligt och smaklöst, te tills man, både av elden och teét har så ont i huvudet att man måste gå ut för att slippa svälja ner en äcklig alvedon innan maten som man äter tillsammans runt ett bord fullt med ljus och med ljudet av en nyinköpt skiva i bakrunden, en skiva man köpt bara för att det var sååå länge sen man köpte en ny och för att man glömmer för en liten stund det tråkiga samhälle vi lever i då all musik antingen laddas ner eller kommer från Spotify...


Ja, eller så blir det en typisk "hemma-hos-oss-kväll" då någon tapper själ förbarmat sig över att stå ute i "flera-tusen-graders-minus-p.g.a.-blåsten-kyla" och huggit ved som inte vill bli huggen och nästan kapat av både fingrar och tår på köpet. Denna lika tappra, men nu också irriterade och frusna, själ traskar in med en famn ved och påbörjar tändnings-processen då denne tappre blir ännu liiite mer irriterad p.g.a. att veden inte vill ta eld tillräckligt fort. Sen har ingen tid att sitta och mysa med någon bok och te eftersom att halva klanen är ute och tränar. Någon drar nitlotten och spenderar någon timme på en hård och hal grusplan i en snöstorm som kom liiite förtidigt för att någon mänsklig människa ska orka stå ut tills grad-antalet sakta vågar sig uppåt där någonstans i april/maj då det för fösta gången är acceptabelt att ta av sig vantarna som är nyinköpta eftersom man glömt 5 tidigare par på antingen en träning eller på någon fullproppad buss eller så. På träningen, i den förtidiga snöstormen så domnar tårna bort efter 5 minuter och sen blir de arga och börjar klia av kyla då man försöker ta sig runt och göra en simpel passningsövning utan att ramla ihop och riskera att frysa fast i marken på de max 3 sekunder som man ligger där och och skrattar ihop med resten av laget som tar tillfället i akt att pausa i övningen och skratta åt den stackare som nu är ännu lite kallare eftersom denne lille stackare nu också nuddat marken...

När man sen precis börjat få upp värmen igen så kommer föräldrarna traskande för att försöka få tränaren att avsluta träningen som nu dragit över på tid eftersom någon hade en dum fråga om en samlingstid eller ett papper eller något form av slavjobb som måste göras. Alla andras föräldrar frågar lite lätt hur träningen gick och kör sedan hem för att äta eller vad nu andra familjer gör efter träning. Min pappa däremot frågar alltid lika entusiastiskt hur träningen gick, hur många vi var, vilka som var där, vad vi gjorde, när samlingstiden till innomhus cupen var, vilka vi ska möta, hur jag tror att det kommer gå, vilken position jag tror att jag får spela på o.s.v. o.s.v....Jag svarar då snällt och lydigt på frågorna medan jag skrattar för mig själv eftersom pappa ännu en gång lyssnar på Finsk radio utan att märka det.

Då bär det av för att hämta hem nästa del av klanen, denne lyckost får träna i någon svettig gympahall och kommer ut svettig och röd efter en träning som förmodligen avslutats med något form av fyspass, troligen idioten. Pappa går igång igen, ända skillnaden den här gången är att vi nu lyssnar på Rix FM istället för den finska kanalen.
Där sitter vi, påväg hem till mamman som när vi kommer hem står redo för nästan identiska frågor + mat!! Brasan knastrar och vi sitter inträngda i tv-rummet eftersom det var någon match på tv som vi absolut inte får missa...där fortsätter träningen i form av en teori lektion av pappa tills vi blir arga och trötta och någon av oss börjar duscha medan den andra helt enkelt går och gör något annat. Efter duschen går man och ställer sig framför brasar och står där i någon minut, helt borta från omvärlden och funderar på om man ska våga nudda kaminen...bara lite snabbt, någon hundradels sekund bara. Det borde ju inte göra såå ont. Sen slås man av den hemska tanken att det kanske är så pass varmt att skinnet kanske fastnar och rycks av en då fingret lämnar kaminens heta yta och plötsligt vaknar man upp ur världen av fantasier om "test på självbehärskning" och så går man motvilligt till nästa rum som är lite för kallt för att man ska glömma skälla lite på pappa för att han aldrig vrider upp värmen på hösten/vintern utan låter det vara kvar på sommar-temperaturen vilken är: Ingen alls! Självklart är det inte så, man är bara trött, trött och trött och i värsta värsta fall så kommer man också på att man har någon jobbig läxa till dagen därpå så att planen måste ändras och det blir inte alls kudden utan man blir sittande till alldeles för sent för att man ska orka upp morgonen därpå...Jippi.

Vid närmare efter tanke så får det gärna gå aningen långsammare och jag hör ju faktiskt fortfarande syrsorna där jag sitter på terrassen denna söndag kväll och låter fingrarna leva sitt eget liv och bara vara lite halvt medveten om att de skriver om en vardagskväll i mitten på november (!!! Inte okej, jag var ju inne på hösten, inte vintern!!?)... Nej, som sagt så hör jag fortfarande syrsorna, jag kan sitta ute kvart över nio utan att frysa ihjäl och vi har inte ens haft den traditionella kräfskivan än... yes.
Nej, vem försöker jag lura, det är sensommar och det är okej. Snart kommer hösten och den är okej och om några månader kommer varga vintern och det är ju faktiskt några månader kvar så det blir på något sätt också okej, även fast det inte alls är det.



(Jag letade faktiskt efter en passande bild att bryta av det här "jobbigt-för-er"-inlägget men tyvärr så blir det här med bilderna lite sämre från min sida här innan julen. Ha försåelse, det är mänskligt!)

...

Det är någonting med fåglar...

Mitt underbara.

Till att börja med så vill jag bara säga att jag är en sån person som man inte ska förvänta sig så mycket av utan se allt ljuvligt som jag släpper ut åt er och världen som en bonus!

Mitt liv är underbart!
Ännu en sommar lider mot sitt slut och år efter år försöker jag alltid sparka den i baken så att det ska gå liiite fortare för oss att få färgglada löv, regn och mysiga kofftor! Och i år känns det på något sätt extra bra.
Jag trivs.

Snart börjar skolan och jag känner mig inte ett dugg skoltrött eller stressad, tvärtom nästan, super motiverad och lugn. Jag har tagit ett lås som jag måste säga att jag blev nöjd med, jag har köpt en kalender som jag ägnade en eftermiddag åt att göra till min och bara min och ett pennfodral med pennor och en hög skrivböcker ligger redo att användas.

Jag har hittat min personliga bibel i livet. Ett större inlägg kommer senare. Den gör mig lycklig och den gör mig hungig på livet och den påminner mig om att jag kan göra vad jag vill med den tid jag fått här.

Idag träffades jag och Emma över en fika och planerade lite lätt de kommande dagarna som jag bara vill spendera i den här andan som jag just nu befinner mig i, njutningen! Vi ska njuta och vi ska göra vad som än faller oss in - tack bibeln för det.

Alla planer med mitt rum går i ganska så rätt riktning. Jag känner sug efter att se på "Antiques Roadtrip", imponeras av det Brittiska språket och de fynd som görs varje Tisdag kl 21.00. Därför att jag hittat detta inspirerande program så känner jag stort sug efter att srosa runt på loppisar och gamla antikvariat i timmar och "se men inte röra" alla dyrbara gamla saker som alla bär på sin egen lilla historia. Just den här biten är ganska ironisk, för ett par år sen kunde jag inte ens vara på en loppis och plocka bland grejerna utan ett par plasthandskar i högsta hugg och idag så är höjdpunkten på veckan ett program där två britter åker runt och letar antikviteter... Och allt det här inspirerar mig att fortsätta jobba på rummet.

Jag ser framemot att köpa en riktigt bra kamera och idag räknade jag ut att den drömmen borde bli verklighet lagom till jul. Vilket känns riktigt bra faktiskt. Planen är stenhårt sparande på minst 500 kr i månaden och sen önskar jag mig resten i julklapp. Då är det första jag gör att åka in till mitt fina Visby och föreviga alla fantastiska hus med underbara utsikter och dörrar och fönster och trappor och tak. Ibland tror jag att jag är en av ytterst få som lyckas se skönheten i det. Och viljan att fånga allt på bild växer sig bara starkare och starkare. Månaderna fram tills dess ska jag med stort intresse beundra Emma och henns fantastiska bilder och snappa upp allt som hon kan lära mig. Och det absolut roligaste, leta motiv. Jag ska fånga känslan och jag ska döpa denna fantastiska fotosamling för inget annat än "Hometown Glory".

 Nu ska jag återvända till verkligheten och läsa ett par underbara kapitel ur Bibeln och sen se ett avsnitt av One Tree Hill. En annan bibel jag har.